EcoEquality

Steg 2) System-mekanismer

num2.jpg

mek3.jpg

Vi har identifierat tre problemområden: Miljö, Rättvisa och Fred och ska nu försöka hitta och beskriva de system-mekanismer som gör att problemen inom och mellan dessa områden upprätthålls. Det kan vara kombinationer av mekanismer på olika nivåer: psykologiska, evolutionära, sociala, ekonomiska och institutionella (se system-mekanismer-överblick i tabellform)

Miljö och Ekologiska dilemman

Naturförstöring och artutrotning gör ekonomisk tillväxt ohållbar i det långa loppet på en begränsad planet

Den moderna idén om ekonomisk tillväxt - att det är önskvärt och normalt att produktion och konsumtion per capita ska öka med minst ett par procent varje år innebär i praktiken en förväntad exponentiell ökning av naturresursuttag och utsläpp av restprodukter. På en begränsad planet där vi på många håll redan belastar naturens kapacitet till bristningsgränsen har tron på fortsatt ekonomisk tillväxt blivit en orimlighet. Den i debatten förespråkade utvägen via frikoppling mellan tillväxt och naturbelastning kan verka rimlig på kort sikt men inte på längre sikt. Den ekonomiska produktionen belastar ekosystemen alltmer. Arter utrotas i snabbare takt än någonsin i människans historia när alltmer land och hav tas i anspråk för ekonomisk produktion och uttag av naturresurser. [1]

Fördubblingstakten vid procentuell tillväxt kan beräknas genom att dividera siffran sjuttio med procentsatsen. Vid tre procents tillväxt sker alltså en fördubbling vart 23:e år, vilket skulle innebära att (räknat från år 2016) ekonomin per capita ska vara dubbelt så stor år 2039, fyra gånger större år 2062, åtta gånger större år 2095, 16 gånger större år 2108, ... och 4096 gånger större år 2292. Detta är förstås en omöjlighet, naturens kapacitet att leverera råvaror och ta hand om avfall är inom flera områden redan så högt belastad att den inte klarar några fördubblingar alls!

Detta är ett dilemma som förnekas av ekonomer och politiker i maktställning, sannolikt för att det perspektivet upplevs som ett livsavgörande hot mot den egna världsbilden. Sådana hot mot en människas grundläggande värderingar och världsbild leder ofta till förnekande och rationaliserande skenförklaringar. Man tenderar att tolka om fakta så att de blir mindre hotande för att slippa kognitiv dissonans. Sannolikt är detta en starkt bidragande orsak till att politiker och ekonomer har så svårt att ta in att det finns gränser för ekonomisk tillväxt. Hela deras utbildning och praktiska verksamhet har präglats av fokus på att åstadkomma ekonomisk tillväxt. Att överge tron på evig ekonomisk tillväxt skulle upplevas som en personlig prestigeförlust och det skulle vara en skam att ha ägnat många år av livet åt en ohållbar målsättning.

Många som inte är yrkesekonomer tenderar att vilja tolka om det ekonomiska tillväxtbegreppet till något annat än vad det faktiskt gäller - BNP-ökning - när de pressas av fakta om planetära gränser. De kanske menar att tillväxt kan vara ökad kvalitet, ökad produktivitet, mer avancerad teknologi eller samhällsutveckling i största allmänhet. Andra tenderar att helt enkelt förneka att våra ekonomiska aktiviteter är ett hot mot klimat och ekosystem. Att sluta ta in verklighetens fakta för att i stället börja omge sig med likasinnade förnekare och hänfalla till grupptänkande är ett känt mönster. Man gör sig immun mot omgivningens kritik och förstärker istället sina egna tankemönster och riskerar att låsa fast sitt agerande in i det längsta innan verkligheten till sist med nödvändighet kraschar in för att drabba gruppen eller i värsta fall mänskligheten och planeten.

Oljeindustrin som maktredskap, tillväxtmotor och kallblodig klimatmördare

Våra fossila energisystem genererar alltmer växthusgaser som via den fortgående klimatförändringen slår allt hårdare mot utsatta områden runt om i världen i form av torka, stormar, översvämningar, skogsbränder, minskade skördar etc. [2][3]

Den ekonomiska logiken under industrialismen har i västvärlden varit att tillåta privata företag att växa och konkurrera så att de skickligaste i att rationalisera, utnyttja ny teknik och hantera maktspel har kunnat bli allt större och mäktigare. Industrialismen fick en markant högre tillväxtkraft när teknik för att använda fossila bränslen som energikälla blev utvecklad. Kraften hos dessa bränslen har inneburit en stor konkurrensfaktor och i princip alla storföretag som tagit sig till rikedom och makt under 1900-talet har haft sin energiförsörjning via fossila bränslen. Genom oljeberoendets allmänna utbredning har också oljebolagen ofta blivit de allra rikaste och mäktigaste. Även icke-västländer har förstås också låtit fossilbränslen bli den stora energikällan för industrialisering och urbanisering och byggt fast sig i fossilenergisystem i stor grad.

Makten över energisystemen har tillåtits behållas av de ekonomiskt mäktiga genom att den politiska makten världen över sedan årtionden dominerats av den nyliberala ideologin som förespråkar marknadens frihet som recept på ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska eliten har hela tiden använt sin informationsmakt för att förebygga politiska beslut som skulle kunna hota fossilbränslesystemen. Med sin ekonomiska makt har man kunnat påverka regelverken kring skatter och subventioner för olika energislag så att de gynnat fossila bränslen.

Nu när klimatproblemen kräver snabb omställning bort från fossila bränslen har vi en situation med enormt mäktiga fossilföretag som motarbetar alla beslut i den riktningen med alla deras maktmedel i form av enorma ekonomiska resurser som används till att påverka politiker och allmänhet. Exemplet med Exxon Mobil är troligen typiskt för dem alla. För flera årtionden sedan insåg deras egna forskare att koldioxidutsläppen orsakar en allt varmare värld. Efter att ha misslyckats med att hitta någon teknik som skulle kunna hindra koldioxidutsläppen vid förbränningen av fossilbränslen lade företaget ner den forskningsavdelningen och började i stället att finansiera grupper som sprider tvivel om att den mänskligt orsakade klimatförändringen är verklig. Detta gör man fortfarande med stora belopp varje år.

Denna maktsituation är förstås av avgörande betydelse i detta nu för mänsklighetens framtid. Med Donald Trump som nyvald president i USA och hans i skrivande stund nyutsedda utrikesminister Rex Tillerson, VD för just Exxon Mobil, har Big Oil inte bara köpt politiskt inflytande via kampanjbidrag, man har i personifierad form tagit sig ända in i den högsta ledningen för världens mäktigaste nation. Kan man tolka Trumps val av medarbetare på något annat sätt än att han är fast besluten att öka fossilbränsleutvinningen?

De nödvändiga globala politiska besluten som behövs för att ha en chans att klara Parisavtalets klimatmål kan i och med Trumps valseger ha omöjliggjorts. Trumps planerade politik har redan förvandlat USA till en direkt sabotör av hela processen av omställningsbeslut i samförstånd. Klimatmötet COP22 i Marrakech, som skulle ta världen vidare till konkreta åtaganden kom nästan av sig helt när chocken av valresultatet kom. Hur ska den globala omställningen kunna fortgå när USA har hoppat av?

Även utan Trump-effekten skulle takten i omställningen ha varit alldeles för långsam. Men det hade funnits en rimlig chans att de flesta länder hade höjt sina ambitioner efter hand. Nu riskerar vi mer uppgivenhet och en avstannad process.

Rättvisa och Ekonomiska dilemman

Ekonomisk ojämlikhet som maktfaktor och orsak till dålig livskvalitet

Den ökande ekonomiska ojämlikheten har också skapat enorma koncentrationer av kapital som söker räntabel avsättning i storskaliga projekt. Etik och hänsyn till natur och ekosystem kan vara en alltför kostsam begränsning för den som vill vara främst i kampen om att få avkastning på sitt kapital. Kapitalets makt över ekonomi och arbetstillfällen ger också en maktposition gentemot politiska makthavare och ju mer koncentrerat kapitalet blir desto större makt får det gentemot den politiska sfären.

Strategi att satsa på ekonomisk tillväxt och nedsippring för att få väljarstöd

Politiker och lagstiftare upplever en försvagad position när kapitalägandet blir allt mer koncentrerat. En av den representativa demokratins största svagheter är att majoriteten av väljarna i ett ojämlikt samhälle ofta dras till vallöften om lindrade skatter och satsningar som ska gynna det privata kapitalet för att få ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen. För politikerna förefaller det lättare att låta de rika få sin vilja fram än att utmana tillväxtideologin och arbeta för ett jämlikare samhälle. Man hoppas på att teorin om "nedsippring" ska besannas så att även de mindre gynnade får en ekonomisk förbättring när de kapitalstarka får skattelättnader och frihet från regleringar för att gynna den ekonomiska tillväxten.

Nedsippringsteorin har motbevisats av verkligheten i västvärlden under flera årtionden i och med att de rikaste blir allt rikare medan reallönerna för den stora massan har stagnerat. Ett politiskt program som med ekologiska argument tar avstånd från den gängse tillväxtstrategin, innebär att det blir mycket mindre möjligheter att lova förbättringar för allmänheten om man inte satsar på att omfördela rikedom från de rika till de andra. Dock kan teknisk och organisatorisk utveckling fortfarande ge mer bruksvärde utan att det behöver synas i form av ökad BNP. Endast med en kunnig och insiktsfull väljarkår kan en sådan ny och ansvarsfull inriktning få politiskt stöd.

När den ekonomiska utvecklingen har inneburit ökade klyftor och minskat skatteunderlag har det blivit svårt att upprätthålla offentlig sektor och naturskydd. För att inte tappa väljare har lösningen i många fall blivit att till en del finansiera välfärden med lånade pengar, vilket kan vara vettigt i ett kortare perspektiv, i en konjunkturcykel, men ofta uteblir den starkare konjunkturen och skuldsättningen permanentas med följd att räntebetalningar blir en tung post i den offentliga budgeten.

Beskattning av de rika skulle kunna vara lösningen på många problem, men de rika tenderar att sätta sig emot detta och i stället satsa mycket pengar på att föra ut sitt perspektiv via reklam, massmedia, tankesmedjor och utbildningssystem. Budskapets kärna är att frihet gynnar ekonomin och tillväxten men att skatter och offentlig sektor hämmar ekonomin. I årtionden har denna strategi att indoktrinera politiker och väljare varit framgångsrik för de rika.

Ekonomisk ojämlikhet som snedvrider makten över banksystemen och systemen för samhällsinflytande
Genom sin ekonomisk-politiska makt har de mest förmögna människorna lyckats skapa och vidmakthålla ett banksystem där det är lagligt för bankerna att utfärda lån utan att ha täckning för dem. Detta system innebär att allmänheten kan få lån för att t ex köpa sin bostad, för att sedan betala räntor under lång tid till banken. Mekanismen som får det att se rimligt ut är att bostadspriserna tillåts öka så att den enskilde ser ut att tjäna på det hela vid en senare försäljning. Konsekvensen blir dock att bankerna tjänar alltmer pengar på systemet och får alltmer makt över banksystemen och systemen för samhällsinflytande. [4]

Den privata skuldsättningen har också ökat som en följd av aggressiva reklamkampanjer från finansbolag och banker, allt i samma anda som sprids av reklamkampanjerna för konsumtions- mode- och livsstilsprodukter. Fokus på ytlighet och konsumtion leder också bort från kritiskt tänkande och samhällsengagemang. Skuldbördan binder också upp människor till behov av heltidsjobb och delaktighet i det finansiella systemet vilket minskar benägenheten att vara systemkritisk.

Fred, Konflikthantering och Sociala dilemman

Maktkampen om olja som konfliktorsak

Kampen om inflytande över oljeproduktionen i Mellanöstern och andra områden har inte sällan lett till krig och väpnade konflikter. Eftersom fossila bränslen står för över 80 procent av världens energiförbrukning finns ett beroende som kan utnyttjas för att göra stora pengar för de aktörer i global skala som har de största penningbegären och de minsta hänsynen till omgivningarna. Exempel på områden där maktkamp om fossila bränslen lett till krig och konflikter: Afghanistan, Iran, Irak, Kuwait, Syrien, Libyen, Syd-Sudan, Filippinerna, Egypten, Argentina, Nigeria, Ukraina... [7]

Miljöproblem som konfliktorsak

Klimatkatastrofer och ekosystemkollapser som skadar stora områdens produktiva förmåga, med förlust av människors försörjningsmöjligheter som följd orsakar förstås flyktingströmmar. Syrien är ett talande exempel, där föregicks kriget av en flerårig torka som drev ett stort antal människor från landsbygden till städerna i jakt på försörjning. Städerna hade inte tillräcklig förmåga att försörja dessa människor vilket medförde sociala motsättningar och konflikter som följd, vilket i förlängningen bidrog till eskaleringen till väpnade konflikter och inbördeskrig.

Miljöproblemen har därför i sin förlängning en tydligt negativ inverkan på möjligheten till fredlig utveckling. Om klimatförändringen inte kan hejdas kommer tiotals och efterhand hundratals miljoner människor att tvingas på flykt. Alla former av klimatkatastrofer riskerar att generera flyktingar när de drabbar människors försörjningsmöjligheter. När situationen hotar försörjning och överlevnad har människor som närmast till drastiska och aggressiva handlingar. Om samhället då inte har en humanistisk grundsyn och en humanitär beredskap blir eskalerande konflikter oundvikliga.[5]

Demokratin blir en illusion när kapitalet tillåts ta makt över politiken

Den ökande ekonomiska ojämlikheten de senaste årtiondena har gett den rikaste eliten en sådan ekonomisk maktställning att de har kunnat köpa sig alltmer inflytande över massmedia, politiska beslut, valkampanjer, rättegångar, forskningsprioriteringar etc. Detta kanske tydligast i USA , men tendensen finns i varierande grad i alla delar av världen.

Konkurrens mellan producenter på en global marknad baserad på den nyliberala ideologin som föraktar regleringar och begränsningar leder till ett maktspel som sållar fram de mest cyniska och makthungriga. Konkurrensens psykologi och dynamik i kombination med tillväxtprioritering och reklamuppblåst konsumtion som statusmarkör och allmän undervärdering av naturskydd ger förtur för exploatering och fossilbränsledriven ekonomisk tillväxt, ofta under förevändning att skapa arbetstillfällen. Detta samtidigt som arbetstillfällen ständigt exporteras till låglöneländer där människor kan hårdexploateras i enlighet med den nyliberala logiken.

Rättviseaspekten är viktig för den demokratiska utvecklingen genom att mer jämlika samhällen resulterar i bättre levnadsförhållanden för fler människor och därmed också bättre utbildning som i förlängningen ger fler medborgare med bättre möjlighet att förstå och påverka politiska beslut. [6]

Om vi kan skapa mer jämlika samhällen så ger det alltså mer kompetenta och ansvarstagande medborgare, vilket är en förutsättning för att skapa en mer fredlig och miljövänlig värld.

System-mekanismer ger återkopplingar i goda eller onda cirklar

Vi har nu försökt att beskriva hur olika mekanismer relaterade till de största globala problemområdena - Fred-Miljö-Rättvisa - kan generera bra eller dåliga cirklar som sprider sig till alla områden. Om vi misslyckas med miljöutmaningarna ger det ökade problem inom de andra områdena. Om vi inte kan hejda de ökande ekonomiska klyftorna hotas klimatet och världsfreden. Om vi kan förbättra utvecklingen på ett område så kan det generera bättre utvekling på de andra områdena. Därför är det viktigt för politiska aktörer och intresseorganisationer att man inte är alltför ensidigt fokuserade på ett huvudområde. Ett fokus är bra för effektiviteten men det gäller att ha lite koll på sidoeffekterna, så att man inte missar farliga konsekvenser på annat håll. Fredsorganisationer och arbetarrörelser har haft en tendens att missa miljöaspekterna. Miljöorganisationer har inte alltid så bra koll på rättvisefrågor och makt- och konfliktfrågor. Framtidsutsikterna skulle förbättras om världsförbättrare av alla slag kunde försöka öka sin medvetenhet om systemeffekter.

En samlad överblick i tabellform av dessa systemmekanismer finns i fördjupningsavdelningen. Där kan man också skapa en användare och själv pröva att beskriva systemmekanismer efter sin egen förståelse av världen.

[1]
a) http://news.stanford.edu/2015/06/19/mass-extinction-ehrlich-061915/
b) http://www.cbsnews.com/news/salt-water-fish-extinction-seen-by-2048/
Sammanfattning här: http://krylla.com/nyhetstips/#69
c) Svensk sammanfattning av huffingtonpost-artikel från 2014 här: http://krylla.com/nyhetstips/#38
[2] http://www.theguardian.com/global-development/2013/sep/27/climate-change-poor-countries-ipcc
[3]
a) http://www.scientificamerican.com/article/rapidly-warming-oceans-set-to-release-heat-into-the-atmosphere/
b) http://achangingclimate.org/2015/03/13/abrupt-climate-change/
[4] Systemfel som hotar världen - dokumentärfilm (original: The Four Horsemen)
[5]
a) http://thinkprogress.org/climate/2014/10/23/3583537/climate-change-conflict-meta-study/
Sammanfattning här: http://krylla.com/nyhetstips/#66
b) YouTube - How Climate Change Triggers War
[6] equalitytrust.org.uk
[7]
a) greenpeace: /makingwaves/oil-wars/blog/40030/
b) alternet: 6_global_conflicts_that_have_flared_up_over_oil_and_gas
c) energypost.eu/twenty-first-century-energy-wars-oil-gas-fuelling-global-conflicts


35 Uppdaterad 2018-09-23

Nästa i samma mapp
Senast uppdaterat:

Föregående i samma mapp

EcoEquality


Upp

 login

Webbdesign: www.krylla.com