EcoEquality

Steg 3) Sammanhängande bild av systemproblemen

num3.jpg
Vi försöker skapa en sammanhängande bild av systemproblemens och system-mekanismernas framväxt, deras ursprung och deras utveckling fram till vår samtid.

tower2.jpg

Miljö, rättvisa och fred, eller i negativ form: miljöförstöring, ojämlikhet och krig, har gemensamma sociala mekanismer som upprätthåller och förstärker systemproblemen. I ett längre, historiskt perspektiv, kan man hävda att ursprunget till ojämlikhet och krig har med jordbrukssamhällenas uppkomst att göra. Visserligen fanns ojämlikhet, våld och väpnade konflikter redan i jägar-samlar-samhällen, men då i betydligt mindre skala. Med organiserat jordbruk som gav överskott kunde klassamhällen utvecklas, med en uppdelning av människorna i olika producerande eller tänkande/styrande/maktutövande samhällsklasser. Slaverisystem och krig verkar ha funnits på plats redan innan de första historiska skrifterna kom till. Samhällssystem med olika grad av maktfördelning har avlöst varandra under årtusendena, en konfliktlinje har alltid funnits mellan att tillåta inflytande från folkflertalet eller att tillåta rikedom och vapenmakt att stå för maktutövningen.

Människans natur - både samarbete och fientlighet

Människan som art, Homo Sapiens, har genom evolutionen utvecklats till en varelse med unik språklig förmåga och därigenom också en unik samarbetsförmåga. Men hon har också av evolutionen utrustats med en aggressiv potential för att kunna försvara sig mot attacker från andra djur eller andra människor. Människans närmaste förfäder har varit sociala, grupplevande djur med djupt rotade behov av närhet och socialt samspel med både empatiska och aggressiva känslor och beteenden. Det finns alltså i människans natur en spännvidd mellan fredligt samarbete i små grupper och fientligt beteende gentemot rivaler, konkurrenter eller främlingar. Det fientliga beteendet kan ofta ske i kombination med samarbete inom en grupp för att utöva gemensam aggression mot en utomstående individ eller annan grupp.

Förutom samarbete kontra aggression är också den besläktade problematiken med dominans och maktutövning kontra underordning och lydnad en viktig aspekt av det sociala spelet hos människan och besläktade arter. Ingrupp kontra utgrupp har djupa biologiska rötter och att inordna sig i ingruppens maktstruktur kan ge skydd mot fientliga utgrupper, men kan också innebära onödig acceptans gentemot översittare i ingruppen och även innebära fördomsfullhet och omotiverad aggression mot främlingar.

Varje människa har en potentiell spännvidd inom sig för samarbete kontra svek, men beroende av både arvsanlag och personliga erfarenheter så är vissa individer mer samarbetsbenägna än andra.

Om man gör en skala från -10 till +10, där lägre värden står för konkurrerande/aggressiva/egoistiska/svekfulla beteenden och högre värden står för samarbetsvilliga/fredliga/generösa/pålitliga beteenden, så föreslår vi en hypotes att planetens alla människor kan placeras in på den skalan och att man då skulle få en normalfördelningskurva av denna typ:

normalf--rdelning10.jpg

Vår hypotes är då också att en mycket stor andel av människorna, kanske kring 99 % i ett välfungerande samhälle, skulle kunna samarbeta tillräckligt bra för att upprätthålla och utveckla ett förnuftigt och demokratiskt samhälle där inre och yttre konflikter kan lösas konstruktivt för flertalets bästa.

Vår hypotes förkastar onyanserade beskrivningar av människans natur, som att människan i grunden är helt och hållet god, ond, altruistisk, egoistisk, fredlig, krigisk, etc. Vår hypotes innebär en människosyn där varje människa dels har ett genetiskt arv som är en personlig mix härrörande från den tillgängliga mänskliga genpoolen, dels har en miljöpåverkan i form av fysiska, kemiska och sociala erfarenheter. Varje människa har alltså en flexibilitet i sin benägenhet att kunna samarbeta och fungera konstruktivt som innebär att ju mer välfungerande samhället och närmiljön är, desto mer välfungerande kan varje individ vara.

Baksidan av denna människosyn är dels att många människor kommer att bli mindre förmögna att samarbeta och vara konstruktiva om samhällsandan går mot mer misstro, dels att det alltid kommer att finnas en liten andel människor i ena svansen av normalfördelningskurvan som inte finner sig tillrätta med att samarbeta och fungera solidariskt och pålitligt, utan istället kommer att bete sig på ett mer eller mindre egoistiskt/girigt/manipulativt/maktsträvande sätt. Det kommer alltså an på samhället och de mest konstruktiva människorna att dels bibehålla en tillitsfull samhällsanda, dels finna på sätt att identifiera och hantera de individer som befinner sig i den destruktiva änden av normalfördelningen.

Positiv men inte naiv

Denna människosyn innebär alltså en i grunden positiv syn på möjligheten att skapa välfungerande och hållbara samhällen. Positiv men inte naiv och godtrogen. Vi kan skapa system, institutioner, lagar, regler och mekanismer som ger människor möjlighet att samarbeta konstruktivt med hänsyn till varandra och till naturen, ekosystemen och klimatsystemet, men vi måste också ha system för att sätta stopp för den lilla gruppen av manipulerande girigbukar och maktmänniskor.

Den krassa verkligheten idag är att vi har en global samhällsutveckling som visserligen har varit förhållandevis fredlig och teknologiskt gynnsam, men som tillåtit en framväxt av globala ekonomiska konglomerat som gynnat maktmänniskor med det giriga och manipulativa beteende som vi borde ha stoppat. Genom att vi tillåtit dessa strukturer och giriga maktmänniskor att dominera ekonomiskt i den globala skalan under flera årtionden så har de också kunnat bygga maktstrukturer i form av massmedia, tankesmedjor och system för frihandel och intellektuell äganderätt, som gynnat deras rikedom och spridit deras världsbild, och de har även kunnat köpa direkt politiskt inflytande i länder som USA där valkampanjbidrag tillåtits påverka valresultat och lobbying fått inflytande över enskilda beslut.

Kapitalism

Det ekonomiska system som kallas kapitalism uppkom i samband med den industriella produktionens utveckling, där teknologiska uppfinningar som ångmaskinen, förbränningsmotorn och mekaniska maskiner medgav att varuproduktionen kunde öka dramatiskt med hjälp av kemisk energi från kol och olja och senare även andra energislag. Den tidigare begränsningen till muskelkraft från människor och djur och i någon mån stationär vattenkraft och vindkraft övervanns genom allt mer flexibla och expanderbara energislag som kunde utvecklas för allt större produktionskapacitet.

Tidigare ekonomiska system var mer baserade på jordbruk som basnäring och jordägande som maktfaktor. Pengar verkar alltid ha funnits med sedan jordbrukets uppkomst och har fungerat som betalningsmedel vid handel, men även tidigt använts för utlåning mot ränta som metod för att berika sig. Men jordbruksarbetarna under forntid och medeltid var inte lönearbetare, utan de ingick i olika system baserade på slaveri, livegenskap, soldatplikt eller annat.

Med kapitalismen blev det möjligt att använda pengar för att köpa maskiner, råvaror och arbetskraft för att producera varor som skulle säljas med vinst, så att kapitalisten kunde få en god inkomst och dessutom öka sitt kapital. Det kapitalistiska systemet har i teorin baserats på jämlik konkurrens mellan producenter och försäljning på en marknad där den som lyckas producera till det lägsta priset får sälja flest produkter. Men i praktiken har den “rena” konkurrensen alltid begränsats genom hemlig kartellbildning eller monopolbildning via sammanslagningar eller uppköp, eller genom andra manipulationer där de större kapitalägarna oftast kunnat skaffa sig fördelar så att de kunnat växa sig större och därigenom mäktigare. Kapitalismens uppkomst har också samband med tillkomsten av aktiebolag som ägarform, vilket inneburit möjligheten att samla kapital från många investerare, så att bolaget kunnat satsa på storskaliga projekt som gett storleksfördelar.

Kombinationen av dessa egenskaper och mekanismer har en effekt som driver på för att öka produktionsvolymen och driver på för att skapa större företag. Med andra ord så har kapitalismen en tendens att driva på ekonomisk tillväxt och koncentration av kapital till färre men större företag och i förlängningen att skapa allt större rikedom och makt till allt färre personer eller familjer.

Nyliberalism

Nyliberalismen är en ekonomisk ideologi som kommit att dominera den moderna kapitalismen sedan början av 1980-talet då Margaret Thatcher och Ronald Reagan fick regeringsmakten i Storbritannien respektive USA. Denna ideologi innebär i princip att 1) man vill gynna kapitalägarnas frihet att berika sig utan att behöva betala höga skatter, 2) man vill gynna friheten för banker och börsspekulanter att kunna skapa och handla med olika former av värdepapper utan att hindras av regleringar från lagstiftare, 3) man vill motarbeta arbetarklassens makt att organisera sig i fackföreningar, 4) man vill underlätta för kapitalägare att avveckla produktion i västländer med höga löner för att istället kontraktera produktion i länder med låga löner, 5) man vill minska den demokratiska sfärens makt genom att sälja ut offentliga tillgångar till privata företag och att minska skatteintäkterna men kräva balanserad offentlig budget så att verksamheter måste stramas åt så att de fungerar sämre och riskerar att privatiseras, 6) man påstår att dessa åtgärder som gynnar kapitalägare kommer att skapa mer ekonomisk tillväxt, så att det ska bli en nedsippring av pengar till arbetarklassen, 7) man menar att detta är den enda vägens politik, som måste föras för att rädda den ekonomiska tillväxten och hindra inflationsökning, 8) man menar att människan är egoistisk och alltid konkurrerar mot alla andra och strävar efter egen ekonomisk vinning och de dugligaste förtjänar att bli rika.

Genom kapitalismens globala utbredning och nyliberalismens erövring av den ekonomiska världsbilden har de senaste 40 åren inneburit en gigantisk ökning av den ekonomiska ojämlikheten och en maktförskjutning till de rikaste personerna och de största företagskonglomeraten. Samtidigt har arbetarklassens makt försvagats, både genom minskad organisering och genom förlust av det allmänna utrymmet för en världsbild och människosyn baserad på samarbete och solidaritet i stället för konkurrens och egoism. Detta har lett till en utbredd okunnighet om dessa maktfrågor och en utbredd brist på klassmedvetenhet hos arbetarklassen och även hos tjänstemän och akademiker som borde solidarisera sig med folkflertalet i stället för med de rikaste.

Kärnan i kapitalägarnas ideologi, som har fått acceptans i breda folklager och därför blivit en maktfaktor, är att det är den ekonomiska tillväxten som är den viktigaste faktorn för framsteg, utveckling, trygghet och sysselsättning. Detta är nyckelbegreppen som fungerar som språkliga nycklar till regeringsmakt via valrörelsebudskap.

System-mekanismer på olika nivåer

En uppsättning mekanismer upprätthåller globala system och strukturer som ytterst genererar krig, ekologisk utarmning, klimatförändring och globalt orättvist ekonomiskt utbyte som håller stora delar av världsbefolkningen i fattigdom och svält. Dessa mekanismer har etablerats genom kapitalägarnas makt och finns dels på en institutionell nivå med olika internationella avtal och regler som reglerar handel, skatter, lånevillkor, tullar, patent, intellektuell äganderätt etc, dels på en nivå som har med kunskap, information och världsuppfattning att göra; man för ut sin världsbild via reklamindustrin och man har dominerande ägande över massmedia och tankesmedjor och stort inflytande över universitet, forskningsfinansiering, filmindustri och skolsystem. Ett schema för att analysera system-mekanismerna på olika nivåer finns här.

På båda dessa nivåer har alltså den lilla gruppen av penning- och maktfixerade människor i toppen lyckats etablera mekanismer som upprätthåller en global utveckling som gynnar de rika ekonomiskt på kort sikt men som genererar enorma problem för biosfären, för utsatta människor idag och för den framtida överlevnaden av den mänskliga civilisationen.
76 Uppdaterad 2018-09-25

Nästa i samma mapp
Senast uppdaterat:

Föregående i samma mapp

EcoEquality


Upp

 login

Webbdesign: www.krylla.com