EcoEquality

Globalt perspektiv

earth-1149733_1280--1-.jpg

Miljöproblemen är inte längre bara lokala. Klimatförändringen och människans utbredning på naturens bekostnad har de senaste årtiondena blivit ett alltmer akut globalt problem som kräver globala lösningar.

En tilltagande global ekonomisk ojämlikhet har blivit resultatet av den ekonomiska inriktning som varit dominerande sedan 1980-talet. En sårbar globaliserad världsekonomi där finanskrisen 2007-2009 fått global räckvidd och där privat och offentlig skuldsättning ökat till alltmer problematiska nivåer samtidigt som de allra rikaste blir allt rikare, det är ingen hållbar situation. Globala åtgärder måste till.

Fredsfrågan har blivit alltmer aktuell i och med den tilltagande spänningen kring Ukraina och Syrien mm. Den militära upprustningen har på nytt tagit fart, och tyvärr finns nu ett förhöjt tonläge mellan stormakterna som inte har funnits sedan det kalla krigets dagar. Nyhetsmedia på respektive sidor tar oftast ett partiskt perspektiv som bidrar till att öka spänningen.

Dessa stora problem har också samband med maktförhållandena i världen mellan ekonomiskt starka storföretag kontra nationella regeringar som upplever sig ha begränsat utrymme att agera, då man är mån om att blidka storföretagen samtidigt som man har media och folkopinionen att ta hänsyn till. Hur man ser på sin roll och sina möjligheter beror också på vilken människosyn, världsbild och etisk grund man har.

Den stora bilden saknas ofta i debatten

För att kunna förstå vilka politiska beslut som leder till rimligt humana framtidsutsikter för mänskligheten behöver vi se "den stora bilden". Miljö, rättvisa och fred är tre nyckelord att beakta för att undvika katastrofala urspårningar i framtiden.

Naomi Klein visar i sin senaste bok att det krävs en minskning av koldioxidutsläppen i de industrialiserade länderna på cirka 10 procent per år under minst tio år, med början senast år 2017 för att ha en rimlig chans att klara 2-gradersmålet. Den allmänna svenska klimatdebatten saknar denna konkretisering med konsekvens att det helt saknas insikter om vilken storleksordning på förändring som krävs för att ge världen en chans att undvika de rent katastrofala klimatförändringar som nuvarande trend pekar mot (4-6 graders-scenarierna). Med det starka samband som för närvarande finns mellan BNP och koldioxidutsläpp är klimatfrågan ensam ett fullgott skäl att överge den ekonomiska tillväxten som mål i Sverige.

De andra nyckelorden, rättvisa och fred, kan också ge perspektiv som oftast saknas i den svenska debatten. Ekonomer och ekonomi-journalister har inget annat för ögonen än att ekonomisk tillväxt alltid är bra för "Sverige", att tillväxten gynnar "alla". Låt oss inte vara naiva och tro på att tillväxt gynnar alla!

Det är sundare att ha lite vänsterperspektiv: den rikaste procenten i världen ökar ständigt sin förmögenhet på de övrigas bekostnad, inom kort kommer de att äga lika mycket som de andra 99 procenten tillsammans. Globalt sett har den rikaste procenten och speciellt den rikaste tiondels-procenten enormt stort inflytande över politiken via sitt ägande av media och tankesmedjor och via storföretagens globala förhandlingsposition med arbetstillfällen som valuta. Men låt oss inte heller fastna i det gamla synsättet hos vänstern där man ser ekonomisk tillväxt som en standardmetod att kapa åt sig en del av en växande kaka.

Den ekonomiska tillväxten har i slutändan lett till ökad ekonomisk och demokratisk ojämlikhet i och med kapitalets koncentration till allt färre. Slutsatsen måste bli att hyllandet av ekonomisk tillväxt är en ideologi som gynnar de rikaste och som ingår i det nyliberala tankesystemet som fått breda ut sig de senaste decennierna. I stället måste ökad ekonomisk jämlikhet skapas via omfördelningar från rika till fattiga, utan ekonomisk tillväxt, men via demokratiska beslut som de rika får finna sig i att acceptera.

Fredsaspekten gynnas förstås inte av denna ojämlikhetsutveckling, speciellt om 2-gradersmålet överges och allt fler drabbas av översvämningar, missväxt, stormar och andra klimatkatastrofer. Maktkampen kring fossilbränsletillgångarna och hur allt smutsigare utvinning av dessa bränslen via fracking, tjärsandsutvinning och brunkol skapar ökade spänningar och konflikter. Den industriella erans stora ekonomiska tillväxt har varit möjlig tack vare de fossila bränslenas energi samtidigt som tillväxtideologin drivit på resursjakt och maktkamp. De rikaste omger sig numera av murar och beväpnade vaktstyrkor. De fattigaste drabbas hårdast av fossilbränsleutvinningen och klimatförändringarna.

Som sagt... miljö, rättvisa och fred. Om vi kan ha dessa nyckelord med i tänkandet så borde vi inte hamna i tokiga tankefällor... som att ekonomisk tillväxt alltid är nödvändig.

Läs Naomi Klein, hon har bra koll på miljö, rättvisa och fred! Hennes två senaste böcker finns även som nedladdningsbara ljudböcker (på engelska), se länkar.
38 Uppdaterad 2018-03-21

Undersida
Senast uppdaterat:

Se även

EcoEquality


Upp

 login

Webbdesign: www.krylla.com