EcoEquality

Klimat och miljö


Vårt Upprop för en skarpare klimatpolitik finns här!


Historik

Miljö- och klimatsituationen som vi känner den i dag hänger samman med den världsekonomiska utvecklingen efter andra världskriget. Det går nästan på dagen att säga när konsumtionsekonomin föds och handeln med olja och kol ger en boost åt världsekonomin som aldrig tidigare skådats. Åren 1955-1975 gör tillväxtekonomin sin verkliga entré när den amerikanska produktionsapparaten går på högvarv, understödd av den nyuppfunna reklamindustrin och nyväckta ekonomiska teorier vars grundtes är att människan har ett omättligt behov av att konsumera.

Klimatproblemen
De stora världsomspännande miljöproblemen byggs upp under dessa år och har sedan dess accelererat i och med den fortsatta satsningen på ekonomisk tillväxt baserad på fossila bränslen. Tidiga varningar från forskare om att fortsatt tillväxt kommer att utarma ekosystemen och leda till katastrofala klimatförändringar ifrågasätts och avvisas av de politiska makthavarna i så gott som alla länder.

Längs hela den politiska höger-vänsterskalan har idén om ekonomisk tillväxt som ett prioriterat politiskt mål blivit alltmer allmänt accepterad under 70- och 80-talen, förmodligen på grund av att de nyliberala idéerna burits fram av ekonomiskt starka grupper och fått stort utrymme på universitetskurser, i media och reklam. Trots allt mer övertygande bevis för nödvändigheten av att avveckla fossilbränslena snarast möjligt har det ekonomisk-politiska systemet ännu idag, år 2016, flera årtionden efter de första klimatförhandlingarna, inte kunnat komma till några tillräckligt verkningsfulla beslut i frågan. Idén om maximal ekonomisk tillväxt och maximal frihet för kapitalet kommer alltmer i konflikt med mänsklighetens möjligheter att fatta livsnödvändiga beslut.

Tvågradersmålet och 1,5-gradersmålet

Det är signifikant för detta politiska tänkande att tvågradersmålet har beskrivits som ett mål, när i själva verket tvågradersbegreppet står för en smärtgräns som man helst inte ens ska komma i närheten av [1]. Vi upplever redan i dag konsekvenser av att leva med en grads uppvärmning som vi inte ens kunde ana innan. Att då se två grader som ett mål är att utmana ödet. Vi har ingen egentlig aning om var "the tipping point" ligger som kan få klimatsystemen att spåra ur fullständigt. Klimatmötet i Paris 2015 var ett steg i rätt riktning då många länder enades om ett 1,5-gradersmål. Tyvärr ledde mötet inte till konkreta åtaganden från de undertecknande länderna. CO2-halten i atmosfären har nu passerat 400 ppm-strecket och ser inte ut att hejda sig.



Atmospheric CO2



April 2016 var med stor marginal den varmaste aprilmånaden som någonsin har uppmätts globalt. I sju månader i rad har temperaturrekordet slagits. – Större varningar än så här kan mänskligheten inte få, säger klimatexperten Pär Holmgren i Aktuellt.

Climate Lab Book publicerade denna animering i maj 2016:


I november 2016 kom rapporter om chockerande värme på Arktis, temperaturer 20 grader C över det normala för årstiden. En ny sammansatt kurva över havsisens utbredning globalt, alltså både kring Arktis och kring Antarktis sammanlagt, illustrerade denna extrema avvikelse. Den fortsätter att se helt avvikande ut flera veckor senare:



Nu kommer också rapporter om ökande metangashalter i atmosfären. Det verkar som om svenska media äntligen börjar bli lite mer på tårna efter det som känns som minst ett par år av ointresse för klimatfrågan.[2][3]

[1] Anders Wijkman: Två grader är en smärtgräns, inte ett mål
[2] http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/metanutslapp-aventyrar-klimatmal
[3] http://www.dn.se/arkiv/nyheter/karin-bojs-nar-permafrosten-tinar-slapps-kolet-lost/






40 Uppdaterad 2018-09-26

Undersida
Senast uppdaterat:

Se även

EcoEquality


Upp

 login

Webbdesign: www.krylla.com