EcoEquality

Cirkulär ekonomi

retur2.jpg

Vad är cirkulär ekonomi? Liksom tankarna bakom stabil ekonomi bygger cirkulär ekonomi i grunden på en kritik av vårt nuvarande ekonomiska system. Men kritiken gäller då inte primärt systems oförmåga att åstadkomma en ekonomi utan återkommande kriser, utan är en kritik av systemets linjära uppbyggnad.


Det ekonomiska tänkande som har försatt oss i den miljö och klimatsituation vi nu har bygger på principen; ta ur naturbasen, gör en produkt av det och släng sedan bort den. Cirkulär ekonomi tar istället naturen som modell enligt principen; (åter)använd av det som redan finns, minimera på det viset uttaget ur naturbasen och återvinn igen till nya användningsområden. Man får då ett tekniskt kretslopp där varor och material kan cirkulera väldigt länge till nya användningsområden. Begreppet “avfall” upphör att existera och målsättningen är att även tekniska kretslopp med tiden ska involvera sådana material som gör att allt i största möjliga mening blir biologiskt nedbrytbart i slutändan.


Det inre incitamentet i cirkulär ekonomi är således att erbjuda ett alternativ till det resursslöseri marknaden producerar när den bygger saker med en begränsad livslängd för att man ska tvingas köpa en ny när den går sönder (och slänga bort den gamla), eller att man köper en cirkelsåg som man egentligen inte har så stor användning för därför att ägandet marknadsförs som det enda rätta. Alternativet till en ekonomi som bygger på att vi konsumerar och äger mycket hela tiden kan vara att vi minimerar ägandet och cirkulerar grejerna istället. Ett känt exempel är bilpool. Behöver man inte bil så ofta kan man låta sin egen ingå i en sådan eller använda sig av systemet. Resultatet blir mindre avgaser, mindre uttag ur naturbasen och kanske också sociala vinster med mer gemensamt åkande.


Mycket handlar om att vända på perspektiv. Jag behöver borra i väggen för att hänga upp en tavla, men jag behöver inte äga en borrmaskin. Fokus ligger på en funktion jag behöver, inte på ägandet. Ur detta kan mängder med cikulära system och tjänster utvecklas där somliga innehåller pengabyte, andra inte. Men där alla innebär en utveckling mot ett uthålligt och hållbart samhälle.


Med cirkulär ekonomi öppnar sig med andra ord en möjlighet att vrida sig ur konsumtionssamhället. Av det vi tar upp ur naturbasen förvandlas över 90% till konsumtionsvaror som fram till nu producerats enligt den linjära principen. Kan vi ta oss ur detta kan vi naturligtvis se enorma vinster för framtida generationer.
Går vi från att vara konsumenter till bli användare (av en funktion), reduceras framställningen av den vara som bär funktionen (apparater/fordon/ting). Vad vi då får är en helt annan utgångspunkt för den transaktion som signalerar det behov jag har. När ägandet försvinner som grund för att tillmötesgå mitt behov träder det rena behovet av funktionen fram.


I ett samhälle helt eller till stora delar involverat i en cirkulär ekonomi kommer alltså behovet av produkter antalsmässigt att minska. De kommer att förvandlas till funktioner. Funktioner som man kan dela, återanvända, låna, göra om, hyra osv.


En övergång till cirkulär ekonomi kräver oponionsbildning och mental om- orientering hos breda grupper för att göra skillnad i relation till naturbasen jämfört med det system vi har nu. Men det ser lovande ut. Den yngre generationen, 90-talister och framåt, anammar allt mer detta som livsstil och axiom, och fördelen tycks vara att övergången kan ske smärtfritt inom vår nuvarande system. Men det krävs också stora investeringar vad gäller infrastruktur kring avloppssystem, vattenhantering, reningsverk och återvinning så att dessa kan inkluderas i en långt mer cirkulär och differentierad funktion är idag. Enligt en uppgift skulle vi kunna spara typ 700 miljarder dollar på global basis genom att låta cirkulära principer gälla vid produktion av de varor som vi kallar konsumtionsvaror.


Just nu bedrivs mycket initierade forskning inom detta område i Sverige. Basen för denna är för närvarande KTH. På plattformen bortombnptillväxt.se kan man läsa de rapporter som publicerats till dags dato, ett besök rekommenderas.

Kjell Dennhag
2016-12-13

Se även
Vår sammanställning i tabellform av KTH-scenarierna

Källor:
KTH:
http://www.bortombnptillvaxt.se/
PDF:
Scenarier


98 Uppdaterad 2017-11-14

Nästa i samma mapp
Senast uppdaterat:

Föregående i samma mapp

EcoEquality


Upp

 login

Webbdesign: www.krylla.com