Stabil ekonomi

Bakgrunden till tankarna om en stabil ekonomi står att finna i den kapitalistiska ekonomins oförmåga att undvika kriser. Den är också framvuxen ur behovet att utveckla en ekonomi som är i balans med naturbasen, som på ett reellt sätt kan upprätthålla en marknad, en ekonomi, där vi kan producera det som behövs för ett drägligt liv utan överkonsumtion. Ett tredje ben är att ta fram en ekonomisk modell utan tillväxt och ökad avkastning till aktieägarna i absolut mening som drivkraft i ekonomin.

Grundarna bakom begreppet “stabil ekonomi” är en samling av främst amerikanska ekonomer och forskare. De driver en hemsida där tankarna om hur en sådan ekonomi skulle kunna fungera finns redovisade (http://steadystate.org ). Texten nedan är baserad på innehållet i texter på denna hemsida.

Utgångspunkten för en stadig ekonomi är att de makroekonomiska målen ligger på en hållbar nivå (i förhållande till naturbasen, klimatförändringar mm), samt att den baseras på rättvis och effektiv fördelning av rikedomar och resurser.

Ur detta faller att en förutsättning för en sådan ekonomi är att den politik som bygger på oändlig ekonomisk expansion och konsumtion (jakten på livsstil) överges. Detta till förmån för en ekonomi som drivs av sökande efter långsiktigt välstånd och en konsumtion som uppfyller människors grundläggande behov.

Vägen till ett samhälle som baserar sig på en stabil ekonomi är opinions- bildning. Ett arbete vars ledstjärna är en slags mental omorientering sett till livets primära värden. Ett arbete som konkret sätter klimat och miljöfrågan i relation till frågan om ekonomi på ett sådant sätt att en livsstilsförändring inte framstår som farlig, någonting som skulle innebära brist, utan bara nödvändig, om vi ska överleva på vår jord.

I ett närmare perspektiv innebär stabil ekonomi att ett aktiebolag går runt, genererar en stabil vinst som går direkt tillbaka i företaget och ser till att ägarna får ut en jämn vinst utan stegringseffekt. Kravet från aktieägarna att avkastningen på insatta medel ska bli större till nästkommande år arbetas bort.

En stabil ekonomi bygger på att vi säkerställer tillräckligt stora naturområden - reservat, nationalparker - som kan ge oss ekosystemtjänster. Detta handlar dels om syresättning av atmosfären, grundvatten, upptagning och lagring av koldioxid, skydd mot erosion mm. Men också om att att naturen innehåller en potential som kan ge nya näringsämnen och mediciner. Behåller vi en genetisk mångfald i naturen säkerställer vi en möjlighet att hitta t ex en mikrob eller bakterie som kan vara av avgörande betydelse i framtiden.

För att åstadkomma en rättvis och effektiv fördelning av resurser och rikedomar anser förespråkarna för en stabil ekonomi att befolkningsökningen behöver planas ut. Detta för att på sikt kunna garantera alla en tillräcklig levnadsstandard utan att undergräva de ekologiska systemen som måste räddas.

Ett stabilt tillstånd i ekonomin kräver att det finns verktyg för att hålla ekonomin just stabil. Det innebär bl a en penningpolitik som reglerar kreditgivningen. Detta kan skötas av en ekonomisk myndighet (t ex en utbyggd riksbanksfunktion) som har koll på alla ekonomiska sektorer - bygg, verkstads, transportsektorn etc - och som varje varje bank måste kommunicera med för att få låna en viss mängd pengar till de sektorer som myndigheten ser behöver stimuleras för att åstadkomma en stabil utveckling. Regleringarna har som mål att hålla kriser, överhettningar och bubblor borta. De ska förhindra att lån och krediter ges som kräver ohållbar tillväxt för att kunna betalas tillbaka.

En stabil ekonomi tål inte stora inkomst och förmögenhetsskillnader. För att ett samhälle ska hållas samman behövs en tydlig upplevelse av att det jag gör behövs och uppskattas, att min egen roll i att frambringa ett värde för det gemensamma beaktas, och att min egen röst i denna process hörsammas. Är diskrepansen mellan högsta och lägsta inkomst allt för stor förloras denna känsla. Ett samhälle lever av invånarna i detta upplever det som meningsfull att engagera sig i det samma. Finns en ekonomisk jämlikhetspolitik som slår vakt om en minimilön som går att leva på kan det generera lust att förkovra sig och delta i det offentliga samtalet, bildning blir något som växer som samhälleligt fenomen. Stabil ekonomi blir på detta sätt sammanlänkat med möjligheten till stabila och lyssnande relationer, relationer präglade av såväl tillit som reellt inflytande över ekonomin. Ytterst handlar allt om att en verklig upplevelse av samhällsgemenskap behövs om vi ska överleva ur ett miljöperspektiv.

För att åstadkomma ett skifte som markerar vad det handlar om föreslår grundarna av stabil ekonomi att skattesystemet förändras så att det initialt inriktas mot beskattning som förhindrar utarmning av naturresurser. Alltså ett skattesystem som beskattar produktion av onyttigheter mer än löner. Över tid behöver sedan skattesystemet synkroniseras så att det blir en balans mellan skatt på produktion, löner och produkter. Ett av målen med stabil ekonomi är att göra ekonomin mindre och arbeta in andra värden som måttstock för sund ekonomi, som inte handlar om konsumtionsökning. För att i denna ekonomi kunna bära en gemensam offentlig sektor, fast folk de facto arbetar mindre, behövs ett skattesystem som t ex till en rimlig grad beskattar automatiseringar i industrin. Men framför allt behövs att detta system hela tiden kalibreras och utvärderas för att inte åstadkomma oönskade effekter.

För att en ekonomi ska fungera i relation till miljön behövs också en tredje sektor mellan det offentliga och det privata vars uppgift är att se till att produktion av nödvändiga varor och tjänster inte gör våld på vårt ekologiska system. Denna sektor ska också tillse att fördelning av naturresurser sker rättvist - utifrån scenariot vad som håller samhället samman och ger mesta gemensamma nytta - vad gäller behov av t ex atmosfär, vatten, mineraler och skogar.

Inom ramen för en ekonomi som balanserar miljömässiga krav mot nödvändig produktion av konsumtionsvaror, t ex mat, kommer en folklig mer flexibelt förhållande till hur mycket man behöver arbeta att kunna utvecklas. Folk kommer i ökad utsträckning kunna bestämma hur mycket av sin tid man använder till arbete för sitt uppehälle och arbetstrycket, stressen, kan minska med allt vad det kan föra med sig till förmån för folkhälsan.

Detta bygger på att en stabil ekonomi innehåller en översyn av de internationella bankreglerna som eliminerar bankernas rätt att låna ut pengar utan täckning. Detta för att stoppa ett monetärt system som vilar på skuldstruktur och är beroende av kontinuerlig ekonomisk tillväxt. I detta scenario tonar en bild fram som är mindre belånad och slitsam för den vanliga människan. Ett liv där man inte har stora lån som man måste jobba jättemycket för att ha råd att betala. Ett liv som är mindre skuldsatt. En sådan översyn innebär också att en stabil ekonomi förhindrar obegränsad rörlighet för kapital så att de ekonomiska resurserna blir mer direkt knutna till den fasta egendomen som de representerar. Detta kommer så småningom att få positiva effekter på miljön genom att trycket på naturbasen blir mindre när det tillväxt trycket sjunker.

Denna fråga berör det pågående problemet med storstäderna som drar till sig investeringar och ständigt blir större. Priserna på boende ökar ju närmare city man kommer vilket leder till att städerna breder ut sig för att folk ska ha råd att bo. Detta för med sig en ekonomisk zonindelning av städerna som förutom de socioekonomiska spänningar detta leder till också för med sig absurda energi och utsläppsproblem när bilköerna växer. Här måste städerna föra en politik för att begränsa utbredning och främja energibesparing.

För att en analysera en reellt fungerande marknad och ekonomi som fungerar i samklang med den gränser dom ekologi och miljö ställer, behövs mer mångfasetterade analysmodeller och redovisningssystem än de som används idag. Att enbart hänvisa till BNP i denna kontext är inte tillräckligt. Brutto- nationalprodukten behöver naturligtvis bevakas och kan behållas som ett mått på hur stor ekonomin är. Men den ensidiga fokuseringen på konsumtion ger vid handen att tillväxt är av ett slags överskuggande värde vilket såväl psykologiskt och ekologiskt ger fel signalvärde, givet att vårt och kommande generationers mål är att överleva.

För att komma åt och kunna redovisa de områden av samhällslivet som behöver utvecklas för att vi ska nå ekologiska balans, och kunna vidmakthålla den, behöver vi andra index för att mäta ekonomisk välfärd och sociala framsteg. Index som på riktigt säger något om att vi är på rätt. Ett sådan är “Genuine Progress Indicator” (GPI). GPI blir då BNP (värdet av alla varor och tjänster som producerats) minus de miljömässiga och sociala kostnader som inte räknas in i BNP.

I en stabil ekonomi kommer man att räkna in kostnader för t ex miljöskydd i priset på en vara, och arbeta för en modell där regeringar kan lagstifta och sätta sådana regler där företag själva får ta kostnaderna för sin miljöbelastning. i ett sådant scenario behövs kompenserande tullar för att effektivt skydda dessa företag från standardsänkande konkurrens (gällande miljölagstiftningen) från andra länder. Således strävar en stabil ekonomi bort från global ekonomi för att istället främja en lokal eller regional sådan för att spara energiresurser, göra lokala jobb högkvalitativa och underhålla lokal beslutanderätt.

För att åstadkomma en ekonomi som grundar sig på ekologiska värden och samhällsgemenskap behövs opinionsarbete som som lyfter fram detta. För att ekologin och miljön ska kunna räddas behöver innebörden i vad ett dagligt liv i ett sådant samhälle har att erbjuda förtydligas och lyftas fram. Det kommer inte att hålla att fritid från arbete innebär onödig efterfrågan och slösaktig konsumtion.

Kjell Dennhag
2016-12-13